You are browsing the archive for aostling.

Open Knowledge Sweden joins new project to foster the development of digital tools to fight corruption in the Nordic-Baltic region

- November 4, 2021 in Open Data

Open Knowledge Sweden joins new project to foster the development of digital tools to fight corruption in the Nordic-Baltic region Photo by Adrian Trinkaus on Unsplash Open Knowledge Sweden is partnering in a new project funded by the Nordic Council of Ministers Office in Latvia and led by Transparency International Latvia, called “Harnessing digital tools to tackle corruption in the Nordic-Baltic Region”. The project, which also features Transparency International Estonia, aims to foster Nordic-Baltic cooperation in the disclosure of essential anti-corruption data and in the development of digital tools enabling citizens and journalists to prevent and detect corruption.  The project will run until February 2022, and some of the main activities will include 
  • Research and analysis on the availability, accessibility, and quality of key anti-corruption data in Latvia, Sweden and Estonia
  • Development work on the digital platforms “Open Up!” by Open Knowledge Sweden, “Opener” by TI Estonia and TI Latvia, and “Deputāti uz Delnas” by TI Latvia. 
  • Organisation a regional roundtable gathering public officials and experts from the three countries to discuss cooperation in disclosure of relevant anti-corruption-related datasets, including application of common standards 
In specific, Open Knowledge Sweden will work on the development of a technical concept document outlining next steps and possible ways to improve “Open Up”, a digital platform launched in 2021 in cooperation with the Swedish Digitalisation Agency (DIGG) and with the financial support of the Swedish Innovation Agency. The platform aims to foster transparency of public expenditures in Swedish municipalities, by gathering information on invoices of those that have provided it in open data format Civil society representatives, journalists, data scientists, and public officials: Please get in touch for more information or just to discuss ideas.  Contact:  This project is funded by the Nordic Council of Minister Office in Latvia. The content of this publication is the sole responsibility of the coordinator of the project and does not necessarily reflect the views or policies of the Nordic Council of Ministers.   

Open Letter: Open data priorities in Sweden

- November 1, 2021 in Open Data

Data produced by the public sector constitutes a comprehensive and valuable resource that can benefit society as a whole. The value of just a minor share of the data available – so called high-value open data – is estimated to be SEK 10-21 billion per year for Sweden. At the same time, several open data experts agree that the progress on open data in Sweden has been slow, even if some good practices, (regional) champions and models have emerged in recent times. These are their recommendations to speed up the release and reuse of data:

Follow “high-value, high-impact” and “publish with purpose” principles

According to the doctoral thesis of one of the interviewees, Jonathan Crusoe, open data practitioners “should follow the principles “high-value, high-impact” and “publish with purpose” (1) rather than “open by default” or “raw data now” principles”(2). The work on defining high value datasets at the national level has just recently begun in Sweden, prompted by the EU’s Open Data Directive that requires Member States to publish a list of high-value datasets free of charge. The EU considers these datasets to have a high commercial potential and a source for the development of Artificial Intelligence (AI). The interviewees suggested that climate-related data, procurement data and registries of public documents (“diarier”) are of high-value. 

Invest in basic public data

High-quality and standardised basic data can be combined and used across systems, countries and sectors to create value and expand knowledge. These data are much needed by many actors ranging from tax authorities to journalists. Sweden could learn from Denmark’s “Basic Data Programme”, which collects data across the country’s IT systems, so that the public and private sector can use them efficiently. They also have a Data Distribution Platform in place that provides authorities and companies with easy and secure access to basic data in one joint system rather than many different ones, which in turn saves on operational costs and support, while the data re-users can find information in one place.

Stimulate collaboration across sectors and between actors

There is a need for forums where data holders and reusers can meet, exchange knowledge and where the future of open data can be discussed. Some initiatives are already planned. The Agency for Digital Government (DIGG) is already planning initiatives to boost collaboration between actors who share and use data, where special focus will be placed on the use and value of data in authorities’ day-to-day operations. Another upcoming initiative (if funding is confirmed) is the “Dataverkstan” (Data workshop) that will be a knowledge and coordination hub, where local (and national) authorities can turn for support and advise. However, more structural support and funding will be needed for Sweden to rise to the top-ranks on open data. 

Develop a taxonomy to classify and showcase open data uses and solutions

There is a need to develop a taxonomy to classify open data uses and solutions in Sweden, in order to understand and showcase where open data can create value and what data/solutions should be prioritised. 

Think in terms of “data for the people” and involve civil society

The government should invest in data for the people. Open data should make the difference for ordinary citizens, not just replicate existing data or app solutions. Citizens’ needs should be in focus. This is also where civil society can support the release and reuse of open data, e.g. by identifying groups of users of certain data so as to show the authorities that the data can create value for the general public if it becomes open. See details about the method, sources and references in the “ODCP Brief: Raising awareness about open data in Sweden”.  Contact:  This Open letter is posted in the framework of the project “Open data for civic participation”, run by Open Knowledge Sweden together with the NGO “My Voice” in Latvia and with Belarusian partners. This project is implemented with the support of the Nordic Council of Ministers’ funding programme for NGO co-operation in the Baltic Sea Region. The goal of the project is to exchange knowledge and experiences between the NGOs in Sweden, Latvia and Belarus about the availability and the use of the open data for civic participation, and ultimately to make civic activism more informed and effective. During the project, we engaged stakeholders in discussions about the situation with open data in Sweden in order to understand what is needed to enable further data openness. To this end, we interviewed different types of actors working in the open data field in Sweden representing academia, public sector, journalists, and experts in open data. As a result we have published a brief and this Open Letter addressed to public officials and policy makers with recommendations about the way forward in the field of open data in Sweden.
Photo above by Viktor Forgacs on Unsplash
(1) Ubaldi 2013 and Calderon 2018 in Crusoe 2021. (2) Open Data Charter 2015; and Berners-Lee 2009 in Crusoe 2021; and Crusoe 2021, p. iv.  

Synpunkter till Öppna data-utredningen

- June 1, 2020 in pressmeddelande

Mycket inom öppna data i Sverige står på spel just nu. En av de viktigaste delarna är hur det nya EU-direktivet 2019/1024 om öppna data ska implementeras i svensk lag, vilket undersöks i en pågående Öppna data-utredning. Här är de synpunkter som skickades in till utredningen den 29 maj 2020 från nätverket Civic Tech Sweden (CTS), Föreningen Grävande Journalister (FGJ), Open Knowledge Sweden (OKS) och konsultbolaget Sweco.

Svaret är skrivet och sammanställt av Kristofer Sjöholm, engagerad i dessa tre organisationer, och till vardags konsult inom IT för Samhällsutveckling på Sweco. Mer om organisationerna och författaren hittar ni sist i denna artikel, som ursprungligen publicerades som ett Google-dokument.

Image for post


12 maj 2020 skickades en förfrågan från Anja Nordfeldt, utredningssekreterare i Öppen data-utredningen, till Civic Tech Sweden om att komma in med synpunkter på utredningens arbete. Deras arbete med utredningen ska slutredovisas i sin helhet för regeringen (Infrastrukturdepartementet) den 15 september — förutom vad det gäller avgiftsdelarna som lyfts ut och kommer att redovisas i slutet på året istället. Efter en förfrågan från Civic Tech Sweden så var även Föreningen Grävande Journalister, Open Knowledge Sweden och konsultbolaget Sweco intresserade att vara med och skriva under detta gemensamma svar.

Från förfrågan:

Specifikt efterfrågas synpunkter på:

I detta dokument redovisas 10 förslag som bör övervägas av utredningen. Om dessa förslag genomförs och implementeras i lag så är det vår uppfattning att Sverige relativt snabbt skulle kunna bli betydligt bättre på att använda sig av potentialen med öppna data och på sikt kunna vara bland de ledande länderna i EU på området. Men det bygger på att det finns en vilja bland lagstiftare och myndigheter att förändra hur Sverige jobbar med och reglerar tillgången till öppna data idag. Om inte denna vilja finns och sedan åtföljs av konkret tillämpning och styrning av myndigheternas arbete kommer Sverige fortsätta ligga långt efter länder som vi normalt sätt är jämförbara med eller bättre än när det kommer till digitalisering och öppenhet.

Förslag 1: Skrota den gamla PSI-lagen och ersätt den med en ny Öppna data-lag

Den gamla PSI-lagen (Lag 2010:56) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen) har en rad brister och känns förlegad. Den är inte någon bra grund att utgå ifrån när det gäller de nya behov och krav som uppkommit i och med det nya och mer ambitiösa EU-direktivet om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (det så kallade Öppna data-direktivet (2019/1024)).

Införandet av det tidigare PSI-direktivet och dess tillämpning i svensk lag har inte gjort jobbet och är en stor anledning till varför det ser ut som det gör med öppna data i dag, där Sverige är långt efter i princip alla jämförbara länder. Att då utgå från den gamla lagstiftning och fila lite på formuleringar och lägga till några paragrafer är ingen bra grund ifall Sverige nu har ambitioner att bli betydligt bättre på öppna data och på så sätt kunna dra nytta av dess stora potential vad det gäller effektivitet, digital tillväxt, datadrivna innovationer och sist men inte minst transparens och insyn i myndigheternas arbete.

I EU ersätts nu det gamla PSI-direktivet från 2003 med det nya Öppna data-direktivet och därför borde även en ny lag som reglerar öppna data i Sverige ersätta den gamla. Det finns givetvis delar av den gamla lagstiftningen som kan återanvändas, men vi vill i detta svar specifikt lyfta de saker som idag saknas och som nu bör prioriteras vid införandet av den nya lagen.

Förslag 2: Genomför det nya Öppna data-direktivet fullt ut i Sverige UTAN en massa undantag

Redan det gamla PSI-direktivet från 2003 hade ambitionen att frigöra stora mängder öppna offentliga data för att stimulera insyn, tillväxt, bättre konkurrens och ökad effektivitet inom EU — dvs samma ambitioner som finns idag. Dock fanns det en rad möjligheter att göra undantag för de medlemsstater som ville det, vilket har gjort att länder inom EU ligger på väldigt olika nivå vad det gäller publicering av öppna data.

Sveriges införande av det tidigare PSI-direktivet har präglats av en “minsta motståndets lag”. Styrande regeringar — på både höger och vänstersidan — har inte velat förändra hur myndigheterna jobbat utan velat fortsätta som tidigare vad det gäller hur lagar och regleringsbrev är skrivna samt hur styrmedel i form av budgetar, policyramverk mm sett ut. PSI-direktivet infördes därför halvhjärtat och motvilligt med förhoppningen att Sverige skulle kunna fortsätta jobba på ungefär som tidigare genom att utnyttja möjligheter till undantag och nationella anpassningar som fanns i det gamla EU-direktivet.

Det har gjort att PSI-lagen i praktiken haft väldigt liten betydelse och därför inte alls påverkat publiceringen av öppna data i någon större utsträckning i Sverige, vilket gjort att vi hamnat i kölvattnet av mer progressiva länder och utvecklingen på området bosses oss mer eller mindre stått still. Pga av brist på skarpare statlig styrning via lagstiftning och regleringsbrev har därför inte några avgörande genombrott på öppna data i Sverige skett de senaste 15 åren, vilket är huvudanledningen till varför vi befinner oss där vi är idag.

De länder inom EU som verkligen har kunnat och velat leva upp till PSI-direktivets andemening har med direktivet som bas kunnat göra stora framsteg inom öppna data. Exempel på länder som är långt mer framgångsrika inom öppna data är EU-grannländer som Finland och Danmark, men även stora länder som Frankrike, Italien och Storbritannien (numera fd EU).

Det nya Öppna data-direktivet är nu ännu skarpare formulerat — även om andemeningen är densamma — vilket gör att det kommer bli mycket svårare för motvilliga EU-stater att inte släppa mer öppna data, speciellt de utpekade “särskilt värdefulla” datamängderna (se förslag 7). Men det finns fortfarande en hel del möjligheter till undantag om man som medlemsstat faktiskt inte vill genomföra direktivets ambition och andemening fullt ut.

Så nu är det dags för Sverige att bestämma sig om man vill satsa på och bli bra på öppna data — så som vår tidigare historia kring öppenhet och transparens inom förvaltningen präglats av — eller om vi ska fortsätta med “minsta motståndets lag” och införa så lite förändringar som möjligt i förhållande till hur myndigheter, offentliga företag och forskningsinstitutioner jobbar och regleras idag.

Förslag 3: Inför principen inbyggd öppenhet och öppenhet som standard som övergripande policy för all offentligt finansierad data

I direktivets artikel 5.2 står det:

Om Sverige skulle införa denna grundprincip genom att anta policyramverket International Open Data Charter — vilket bland annat DIGG föreslår i sitt förslag på nationell handlingsplan för öppna data (Dnr: 2019–139) — skulle det innebära en avgörande förändring mot hur myndigheter i Sverige förväntas jobba med öppna data.

Att gå från nuläget som innebär att myndigheter — och andra aktörer som producerar offentligt finansierad data — själva bestämmer vad och i vilken omfattning som deras data ska publiceras som öppna data, till att införa grundregeln att all producerad data ska vara öppen data, förutom den som av olika välgrundade anledningar inte ska vara det, skulle på sikt kunna få mycket stor betydelse.

Behandlingen av myndigheters databaser skulle då också jämställas med den som gäller för traditionella handlingar i form av dokument som regleras i tryckfrihetsförordningens kapitel 2, där alla allmänna handlingar är öppna att ta del av utom de som faller inom ramen för de begränsningarna som anges i förordningen. Detta innebär alltså att grundregel skulle vara att alla större datamängder som är offentligt finansierade ska vara öppna, utom i de fall då de av olika anledningar t ex av säkerhetsskäl eller med hänsyn till den personliga integriteten (GDPR) — inte ska vara det. Och att skälen till varför en viss datamängd inte ska vara tillgänglig ska då också kunna motiveras vid en begäran om vidareutnyttjande (se förslag 5).

Förslag 4: Inför krav på att de som producerar offentligt finansierad data ska informationsklassa ALL sin data

Ett stort problem idag är att svenska myndigheter har en väldigt stor mängd data men generellt sätt väldigt dålig koll på vad den innehåller. Detta resulterar inte bara i minskad andel öppna data utan även att skyddsvärd data inte heller hanteras på ett lämpligt sätt på myndigheterna, vilket varit föremål för en rad journalistiska avslöjande de senaste åren (Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät m fl).

För att myndigheterna ska få koll på sina datamängder bör därför en obligatorisk informationsklassning av myndigheternas ALLA databaser göras. Då kommer myndigheterna på ett strukturerat sätt klassificera vilka data som ska vara öppna, vilka som ska vara skyddade och vilka datamängder som behöver bearbetas, städas, avidentifieras eller utredas vidare för att de ska kunna kategoriseras som öppna eller skyddade.

Vi anser detta vara det bästa sättet att leva upp till den konkreta frågan som utredningen ställde: “Hur ett nödvändigt skydd för säkerhetskänslig information och personuppgifter kan upprätthållas vid digitalt tillgängliggörande och vidareutnyttjande av information?”

Görs denna informationsklassning på ett bra sätt så anser vi att det idag finns ändamålsenliga lagar på plats som skyddar känslig data och att en vidare användning av öppna data därför inte hamnar i konflikt med dessa regleringar.

Denna sammanställning och kategorisering av data bör göras i det svenska nationella standarden DCAT-AP-SE, en variant av EU:s metadata-format DCAT-AP. Detta medför att alla datamängder bosses myndigheterna på en metadata-nivå görs tillgängliga på Sveriges nationella dataportal och på sätt även görs tillgänglig på EU:s gemensamma dataportal.

Förslag 5: Informationsklassning ska genomföras vid begäran om vidareutnyttjande av data och om den bedöms som öppna data ska den publiceras som sådan

Möjligheten att göra en begäran om vidareutnyttjande av data finns i 12 § i den nuvarande PSI-lagen. Detta beskriv även i nya direktivets artikel 4:

Ifall öppenhet som standard (förslag 3) och obligatorisk informationsklassning av data (förslag 4) genomförs ger detta en bra grund till att myndigheterna på begäran om vidareutnyttjande ska genomföra en informationsklassificering över vilken kategori av data som den begärda datamängden tillhör. Därför bör den data som bedömts som öppna data efter en informationsklassning också publiceras av myndigheten som öppna data så att andra intresserade också kan ta del av den.

Det är också mycket viktigt att det går att överklaga ett avslag om begäran av vidareutnyttjande av data till en högre instans och därmed få chans till en ny prövning.

Förslag 6: Lagstiftning ska reglera så att data måste lämnas ut i maskinläsbart format och inte som utskrift eller i PDF-format

Ett stort problem för journalister och allmänhet som i dag begär ut data som allmän handling är att det inte finns något krav på att denna data ska lämnas ut i maskinläsbart format. Detta innebär att myndigheter med stöd enligt Tryckfrihetsförordningens kapitel 2 kan välja att lämna ut data som utskrifter och dessutom ta betalt per kopierad sida. Detta innebär att en begäran om vidareutnyttjande av stora datamängder kan bli mycket kostsam. Dessutom blir det väldigt besvärligt att göra något vettigt med information som inte levererats i originalformat och som då går att bearbeta som data.

Detta kan i bästa fall sägas vara en pinsam obstruktion av myndigheter i det land som enligt regeringens egen strategi vill vara “bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter” men i värsta fall en möjlighet att begränsa den grundlagsskyddade möjligheten till insyn och granskningar av myndigheternas arbete, speciellt för redaktioner med små resurser för att kunna återskapa data till ett för granskningarna användbart data-format via så kallad OCR-scanning (Optical Character Recognition).

För att stoppa denna möjlighet vad det gäller begäran om vidareutnyttjande av data bör kravet om att data ska lämnas ut i maskinläsbart format i enlighet med direktivets artikel 5 om tillgängliga format skrivas in den svenska lagtexten:

Ett beslut där myndighet valt att inte lämna ut data i maskinläsbart format utan som utskrift bör gå att överklaga även vad det gäller format, vilket inte är fallet idag. Därför behöver en överprövande myndighet med rätt kompetens för att kunna fatta beslut dessa ärenden behöva utses. Angående överprövning står det i direktivets kapitel 4:

Ändringar direkt i Tryckfrihetsförordningen på denna punkt skulle vara det allra bästa, men eftersom det uttryckligen inte ligger på utredningens bord att föreslå grundlagsändringar, så skulle ett alternativ vara att reglera detta i Förvaltningslagen (2017:900) istället. Men var detta bäst regleras i svensk lag lämnar vi till utredningen att bedöma. Vi belyser bara att detta nu måste åtgärdas, så att inte utlämning av data som utskrift (eller i PDF-format) med stöd av lagen kan fortsätta.

Förslag 7: Direktivets utpekade Särskilt värdefulla datasets ska tillhandahållas fullt ut som öppna data utan undantag

Redan i det tidigare PSI-direktivet har det funnits stora möjligheter för de nationer som velat och insett samhällsnyttan med öppna data att också gå vidare med lagstiftning och regleringar som styr detta nationellt (se förslag 2). Att direktivet nu så tydligt pekar ut vissa typer av data som “särskilt värdefulla” ska därför ses som att EU vill höja miniminivån för de länder som hittills gjort minst för att uppfylla andemeningen i direktivet. Det måste därför nu vara en självklarhet att Sverige ska genomföra det som står i artikel 14 fullt ut och utan undantag.

Konsekvensen av detta kommer bli att de myndigheter som idag måste sälja dessa “särskilt värdefulla” datamängder för att täcka sina löpande kostnader — måste sluta med det och istället bli kompenserade budgetmässigt alternativt begränsa sitt nuvarande uppdrag. Denna praxis — att de myndigheter som har den mest värdefulla data också ska ta betalt för den — har lett till en mycket beklaglig situation där de mångdubbelt större samhällsekonomiska vinsterna — som hade uppstått om dessa avgiftsbelagda datamängder istället varit öppna — nu uteblivit.

Detta har visats i en lång rad rapporter och undersökningar om värdet av öppna data och nu senast i Lantmäteriets delrapport “Tillgängliggörande av särskilt värdefulla datamängder” — som en del av regeringsuppdraget I2019/01415/DF — där de samhällsekonomiska vinsterna beräknas till minst 11 miljarder årligen.

Som en följd av detta förslag måste därför konkreta åtgärder vad det gäller både budgetar och regleringsbrev för de berörda myndigheterna ses över omgående.

Förslag 8: Inför krav på standardiserade licenser för öppna data

Idag skiljer det sig mycket kring villkoren för användande av öppna data när myndigheter publicerar öppna data vilket försvårar vidareutnyttjande. Detta innebär också att det finns en stor osäkerhet vad som bör gälla både bosses de som publicerar öppna data och de som vill använda sig av den. Lagstiftningen bör därför införa krav på standardiserade licenser så som det står i direktivets artikel 8:

För att undvika oklarheter tycker vi att det är bra för den praktiska tillämpningen om det hänvisas till vilka standard-licenser som ska användas t.ex. Creative Commons Zero (CC0) eller Creative Commons Attribution (CC BY).

Förslag 9: Ta bort möjligheterna för myndigheter att ge exklusiva licenser till privata företag för användande och återförsäljning av data

I Sverige har vi — förutom problemen med myndigheter som måste ta betalt för data för att täcka sina kostnader (se förslag 7) — haft exempel på mycket hämmande exklusiva licenser för vidareutnyttjande av offentligt finansierad data som myndigheter utfärdat till privata företag. De mest slående handlar om postnummer och offentliga upphandlingar.

Post och Telestyrelsen gav 2005 det privata företaget Postnummerservice Norden AB uppgiften att marknadsföra och sälja information som tillhör postnummersystemet vilket har haft en mycket allvarlig och begränsande möjlighet till användandet av något så centralt som svenska postnummer för en rad olika typer av verksamheter.

Ett annat exempel är det privata norskägda företaget Visma Commerce AB som har en mycket dominerande ställning vad det gäller data över offentliga upphandlingar. Detta gör att både möjligheten att delta i upphandlingar och insynen för utomstående blir begränsad. Sverige har, till skillnad från många av EU:s medlemsstater, ingen nationell databas över offentliga upphandlingar. Både Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket förlitar sig på privata aktörer som Visma för att sammanställa statistik, med begränsade möjligheter att kvalitetssäkra de uppgifter som utgör underlag för rapportering och kontroll.

På grund av detta är det av stor vikt att alla möjligheter till exklusiva licenser för vidareanvändning av offentligt finansierad data tas bort i enlighet med artikel 12 i direktivet om exklusiva avtal:

Förslag 10: Förtydliga värdet med öppna offentlig data vad det gäller transparens, insyn och demokrati i en datadriven och digital värld

I den svenska debatten kring öppna data och PSI-direktivet så framhålls framförallt de samhällsekonomiska möjligheterna med tillgängliga offentliga datakällor och vad det innebär för tillväxt, jobbskapande, fri konkurrens och innovation. Men vi tycker att det andra benet — nämligen de demokratiska värdena av öppna data — är minst lika viktigt och därför bör förtydligas och förstärkas i den nya lagtexten.

I förberedelsefasen av de lagliga ändringarna bör offentliga aktörer aktivt organisera samråd med det civila samhället och akademin för att låta dem tycka till om den framtida öppna data-policyn utifrån ett demokratiskt perspektiv. Lämplig vikt bör ges till rekommendationer från civilsamhället för att åtgärda den oundvikliga obalansen i antal röster jämfört med privata aktörer. Dessutom bör maximal transparens kring lobbying åtfölja lagstiftningsprocessen.

Så här står det i skäl 43 för införande i nya direktivet:

Öppna data bidrar till så mycket mer än bara tillväxt och innovation och kan i en förlängning ge bättre transparens och insyn i myndigheternas arbete. Detta kan i sin tur belysa och förhindra korruption samt bidra till ökat förtroende för det demokratiska systemet som helhet.

Organisationer och personer som står bakom detta svar

Civic Tech Sweden (

Civic Tech Sweden är ett nätverk av personer, organisationer och offentliga aktörer som verkar för att möjligheterna med öppen och fri digitalisering ska komma så många som möjligt till del. De som är aktiva i nätverket utvecklar digitala tjänster för transparens, öppen data och ökat deltagande i politiska processer och sociala rörelser.

Civic Tech Sweden har funnits sedan 2018 och arrangerat en rad evenemang, hackathons och meetups. Flera av dessa har handlat om öppna data. Bland annat anordnades den 4 februari 2020 ett välbesökt evenemang på Internetstiftelsen i Stockholm som fokuserade på de tre pågående regeringsuppdragen kring öppna data. Bland annat var representanter för Öppna data-utredningen på plats och presenterade sitt arbete följt av en frågestund.

Föreningen grävande journalister (

Föreningen grävande journalister har drygt tusen medlemmar och flera av Sveriges främsta grävare finns bland medlemmarna. Föreningens mål är att medlemmarna ska hjälpa varandra att bli bättre granskare. Föreningen grävande journalister vill främja och inspirera till en djupgående och kritiskt granskande journalistik. Föreningens mål är att förbättra kunskapsutbytet mellan journalister med kurser och seminarier. Tidskriften Scoop ges ut med fyra nummer per år och vid vårt årliga grävseminarium delar vi ut flera av Sveriges mest prestigefyllda journalistpriser i form av Guldspaden (till landets bästa grävare) och Gyllene dynamon (till de bästa arbetsledarna).

Open Knowledge Sweden (

Open Knowledge Sweden (OKS) är en ideell förening som grundades 2014. OKS arbetar för närvarande med öppna (offentliga) data och politisk integritet. Vi bedriver forsknings- och policy-relaterat arbete för att få ut mesta möjliga av data och teknik för allmänhetens bästa. OKS är också en stödjande institution till Open Data Charter.

I april 2020 lanserade OKS tillsammans med Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ett Vinnova-finansierat projekt för att stödja Öppen upphandling. Projektet syftar till att underlätta publicering och vidareutnyttjande av offentliga uppgifter med aktiv medverkan av representanter från den offentliga sektorn och data-användare från offentlig, privat och ideell sektor.

Sweco (

Sweco planerar och utformar framtidens hållbara samhällen och städer. Sweco är ett konsultföretaget med 17 000 medarbetare i Europa och genomför uppdrag i 70 länder varje år. I Sverige erbjuder Sweco ett brett utbud av tjänster inom arkitektur, byggkonstruktion, installation, infrastruktur, vatten & miljö, projektledning, energisystem, IT för samhällsutveckling och industri.

Sweco jobbar varje dag med offentligt producerad data och ser stora samhällsekonomiska vinster om det i Sverige fanns tillgång till mer öppna data som kunde bidra till en snabbare, effektivare och bättre samhällsbyggnadsprocess samt i en förlängning leda till ett mer hållbart samhälle.

Författaren av detta dokument

Detta svar till Öppna data-utredningen har sammanställts och skrivits av datajournalisten, webbutvecklaren och öppna data-experten Kristofer Sjöholm. Han har en bakgrund som grundare och projektledare för SVT Pejl — Sveriges första datajournalistikredaktion — och vann bl a Stora Journalistpris 2010 som årets förnyare för väljartjänsten Valpejl. Kristofer Sjöholm är aktiv i nätverket Civic Tech Sweden och till vardags konsult på Sweco med öppna data som ett av sina specialistområden.

Tack till Alina Östling (Open Knowledge Sweden), Fouad Yousefi (Föreningen grävande journalister) och Per Hagström ( för granskning och komplettering.

Kontakt vid frågor eller förtydliganden av de förslag som föreslås detta dokument:


Sweden to adopt Ukraine’s procurement practices

- April 21, 2020 in Press Release, pressmeddelande

April 21, 2020 – Sweden is working on a potential project to launch an online platform with open data on procurement. As part of the joint project, Transparency International Ukraine will share experience of launching the Prozorro system in Ukraine and engaging the public in monitoring as it has been done with the DOZORRO community.

The OpenProcurement portal will be constructed based on the same model as the Prozorro public procurement system, which inspired this project, according to the organizers of Open Knowledge Sweden and DIGG. Full blog:

In the midst of corruption scandals, Sweden stands without key data

- March 19, 2020 in Press Release, pressmeddelande

March 19, 2020 – Sweden has no open datasets in key anti-corruption areas shows a study carried out by Open Knowledge Sweden. Sweden also ranks the lowest on open data release compared to other Nordic and Baltic countries, according to a report by the partner organisation Transparency International Latvia.

Sweden is perceived as one of the least corrupt countries in the world, ranking among top-5 on the Corruption Perceptions Index (2019). However, recent years have seen a spike in high-end cases of financial crime, abuse of power and conflict of interest in the allocation of public contracts. Our research suggests that corruption is thriving in different forms and at various levels of Swedish government, while the legal framework for political integrity is not up to international standards. A key area of concern is procurement, where the value of public purchases is estimated at about SEK 683 billion (EUR 64 billion or 1/6 of the Swedish GDP). Over time, procurement has become more international, the number of private providers of public services has grown and there is a greated labour mobility between private and public sector. At the same time, Sweden lacks a national database for public procurement advertisements and there is no authority that collects information on public procurement conducted in the country.

In the framework of their study, Open Knowledge Sweden has conducted research specifically on the challenges and opportunities for harnessing open data in five key political integrity areas (public procurement, beneficial ownership, lobbying, conflict of interest/asset disclosure and financing of political parties). Our findings show that Sweden has no open datasets in the five areas under study.

The research carried out in parallel by our partner organisation, Transparency International Latvia, reveals that other Nordic and Baltic countries are also lagging behind in opening data but, in comparison, Sweden ranks the lowest on data release.

These findings are in line with Sweden’s ranking on the OECD’s OURdata 2019 Index (Open-Useful-Reusable Government Data Index). Of the 33 countries assessed by OECD, Sweden ranks 32nd, being at the bottom both in terms of the amount of data and their accessibility. In Sweden, many public authorities are not aware of the importance of open data for transparency and lack the necessary expertise to release the data, while a comprehensive open data strategy and the leadership that could drive the issue forward in Sweden is yet to emerge.

In our report, we suggest the government to develop a coherent strategy, to support civic initiatives in the area, and to invite the emergence of clear strategy and leadership in this area. We also propose a set of concrete recommendations to both public officials and the non-governmental ecosystem. Given Sweden’s strong digital competencies and human capital, as well as the openness of the Swedish democracy, there are good opportunities to make progress in this area.

Link to our report:

The study was carried out within the framework of the project “Building an Anti-Corruption Data Ecosystem in the Baltics and the Nordic Countries” with the financial support of the Nordic Council of Ministers. The content of the study is the responsibility of the project leaders and does not necessarily reflect the official views or policies of the Nordic Council of Ministers.


Alina Ostling, co-chair of Open Knowledge Sweden:

Open data and the fight against corruption in Latvia, Sweden and Finland

- December 7, 2018 in Press Release, pressmeddelande

December 7, 2018

This blog has been crossposted from the Open Knowledge Foundation blog.

Transparency International Latvia, in collaboration with Open Knowledge Sweden and Open Knowledge Finland, has published a new study on open data and anti-corruption policies in Latvia, Sweden and Finland, showing that governments in the three countries could do more to leverage the potential of open data for anti-corruption policies and public accountability.

The study comprises an overview report summarising the overall findings and identifying opportunities for knowledge transfer and regional cooperation as well as specific reports assessing to what extent governments in Latvia, Sweden and Finland have implemented internationally agreed-upon open data principles as part of their anti-corruption regime, providing recommendations for further improvement at the national level.

The study is the outcome of a project funded by the Nordic Council of Ministers. The aim of the project was to gain a better understanding of how Nordic and Baltic countries are performing in terms of integration of anti-corruption and open data agendas, in order to identify opportunities for knowledge transfer and promote further Nordic cooperation in this field. The study assessed whether 10 key anti-corruption datasets in Latvia, Finland and Sweden are in line with international open data standards. The datasets considered in the frame of the study are:

  • Lobbying register

  • Company register

  • Beneficial ownership register

  • Public officials’ directories

  • Government Budget

  • Government spending

  • Public procurement register

  • Political Financing register

  • Parliament’s Voting Records

  • Land Register

Within this respect, Sweden has made only 3 of 10 key anti-corruption datasets available online and fully in line with open data standards, whereas Finland have achieved to make 8 of these datasets available online, six of which are fully in line with open data standards. As for Latvia, 5 of them have been found to be available and in line with the standards. When it comes to scoring these three countries with regard to anti-corruption datasets, in Sweden, the situation is more problematic compared to other two countries. It has the lowest score, 5.3 out of 9, while Finland and Latvia have scored 6.1 and 6.0, respectively. Similarly, there are some signals that transparency in Sweden has been worsening in recent years despite its long tradition of efficiency and transparency in the public administration, good governance and rule of law as well as being in the top-10 of the Transparency International’s Corruption Perception Index (CPI) for several years.

The problem in Sweden stems from the fact that the government has had to cope with the high decentralization of the Swedish public administration, which seems to have resulted in little awareness of open data policies and practices and their potential for anti-corruption among public officials. Thus, engaging the new agency for digitalisation, Agency for Digital Government (DIGG), and all other authorities involved in open data could be a solution to develop a centralised, simple, and shared open data policy. Sweden should also take legal measures to formally enshrine open data principles in PSI (Public Sector Information) law such as requiring that all publicly released information be made ‘open by default’ and under an ‘open license’.

The situation in Finland and Latvia is more promising. In Finland, a vibrant tech-oriented civil society in the country has played a key role in promoting initiatives for the application of open data for public integrity in a number of areas, including lobbying and transparency of government resources.

As for Latvia, in recent years, it has made considerable progress in implementing open data policies, and the government has actively sought to release data for increasing public accountability in a number of areas such as public procurement and state-owned enterprises. However, the report finds that much of this data is still not available in open, machine-readable formats – making it difficult for users to download and operate with the data.

Overall, in all three countries it seems that there has been little integration of open data in the agenda of anti-corruption authorities, especially with regard to capacity building. Trainings, awareness-raising and guidelines have been implemented for both open data and anti-corruption; nonetheless, these themes seem not to be interlinked within the public sector. The report also emphasizes the lack of government-funded studies and thematic reviews on the use of open data in fighting corruption. This applies both to the national and regional level.

On the other hand, there is also a considerable potential for cooperation among Nordic-Baltic countries in the use of open data for public integrity, both in terms of knowledge transfer and implementation of common policies. While Nordic countries are among the most technologically advanced in the world and have shown the way with regard to government openness and trust in public institutions, the Baltic countries are among the fastest-growing economies in Europe, with a great potential for digital innovation and development of open data tools.

Such cooperation among the three states would be easier in the presence of networks of “tech-oriented” civil society organisations and technology associations, as well as the framework of cooperation with authorities with the common goal of promoting and developing innovation strategies and tools based in open data.